Bakom

Madeye

Alla orden

Mina ögonlock

I det inre

Där finns verkligheten.

Tänk att det är så…

Annonser

Sluter långsamt mina ögon

_MG_4890x

Bedårande Aftonfoto: Imagine (tack!).

 

Lyssnar dröjande på stillsamt sus i Aftonvinden

En Annan dag, en Annan plats

Bilar fräser snabbt förbi här utanför

Solens stekande ljus och värmen omslingrande mig

Och här sitter bara Jag

Ljuden helt Annorlunda, lugna och behagliga – stolen passande perfekt

By myself

Jag lyckligt rest mot kvällningen i Aftonsolen

Livet

DSCF1011

…är det allra, allra största och samtidigt det svåra.

Hur mycket man än vill kunna styra med tankens och känslans kraft

så går det inte alltid i den riktning man har önskat.

Tankar som påverkar Universum; tankar som är en del av all den enorma energi som finns…

De räcker inte till, hur mycket du än vill!

Livet är verkligen en gåta, den mest svårlösta av dem alla.

Hur du än försöker att förstå dig på sådant som sker omkring dig

så är det faktiskt omöjligt ibland.

Allt styrs inte av tanken eller handlingen,

för ibland vill Universum något helt annat, vad du än önskar.

Bara att följa med i skeendet och att aldrig ge upp.

Jag kommer fortsätta att tänka mina goda tankar.

Så här ser det ut

…och det är ju lite roligt att se vad folk läser här på bloggen. Titta här bara:

Mest lästa inlägg

En kvinna 1,598 visningar

Astrologi 1,051 visningar

Uranus 919 visningar

Madonnan 🙂 511 visningar

Att vara snäll är en bra egenskap 465 visningar

Att se sin aura 458 visningar

Jag ligger i det kokheta badet 299 visningar

Besos 253 visningar

Mest aktiv

Är det rätt eller fel att The Pirate Bay dömdes till fängelse? 188 visningar

Att utbildas i scientologi vid tre års ålder 137 visningar

En kvinna 35 visningar

Ett litet vagt Förlåt i Påsken 22 visningar

Madonnan 🙂 10 visningar

 

Jag har verkligen inte ansträngt mig något alls för att få läsare till den här bloggen och har väl inte heller direkt haft någon anstormning… :roll:, men det är ändå intressant att se vad som lockar andra att läsa. Om inte annat så är det bra att veta för min andra blogg, som i alla fall har några fler besökare. Då vet jag ju vad jag ska skriva om! Eller är det kanske olika ämnen som gäller för olika bloggforum?!

Det har alltid känts som om det är en annan lugnare atmosfär här på WordPress. Ett stillsamt ställe för tankar och många som skriver här är dessutom New Age-influerade. Det är spännande och innan jag började att skriva i den här bloggen, så hade jag knappt någon erfarenhet av sådant alls.

Nåja, jag är inne i en ny fas. Dags för lite förändring. Tänk om jag kunde få ro och sätta mig och skriva det jag faktiskt skulle kunna skriva om; sådant som jag tror att en hel del skulle bli lite hjälpta av att läsa. Tänk om… För egentligen har jag ganska så mycket att berätta; det har jag nog.

Tiden lär väl visa. Som vanligt.

Första advent

www.flickr.com

 

Och mina tankar går till för ett år sedan. Allt som har hänt och som inte syns här i min blogg. Det som upptar så mycket av min tillvaro; finns inom mig och runt omkring. Livet.

Ett år är bara ett år, 365 dagar, men ändå så MYCKET. Helt otroligt alla de tankar som har tänkts under det året, allt som har känts och hänt. Ett år.

Nu är det första advent och December är verkligen en speciell månad. Så mörkt, men ändå så ljust. En tid av samvaro och förhoppningar. Jag ska baka en adventskaka idag, titta på adventsstjärnan och adventsljusstakarna och bara vara. Och så ska jag träffa någon och shoppa lite. Mysigt.

Ha det bra. 

 

Läs även andra adventstänkande bloggares åsikter om , , , , ,

Bredvid min isande mangoglass…

null

                         Foto: www.flickr.com

                                        

… och det kokheta jordgubbsthéet

så är det rätt mycket

Ibland undrar jag hur fullt det kan bli?

Jag vet inte jag, men det samlas ju på hög,

för oss alla

Varje tyst tickande enstaka sekund

Dag på dag, år efter år

Så bara lagras det – en massa

Hela tiden

Och hur mycket jag än skulle vilja

så verkar det inte finnas något som just jag kan göra!

Mer än att finnas här, närhelst det är lägligt

Men det blir ganska så fullt där inuti, emellanåt

Utom de stunder då jag stänger av

Jag vet inte; men jag önskar så att jag kunde göra mer

Så mycket mer

Så väldigt mycket…

 

Läs även andra bloggares tänkvärda åsikter om , , , ,

Dags för en bebis

…till sist, för Melanie C, den sista av SpiceGirlsen att få barn och dessutom den av dem som jag, gladeligen och med stort behag, lyssnar på regelbundet.

Att vänta tills det är det man verkligen vill, tror jag är klokt när det gäller så stora beslut och själv minns jag det mammasug som kom när vi var på en långresa runt halva jorden. Mitt under en stormig båtresa, då jag under långa ögonblick trodde att vi tretton som klamrade oss fast vid relingen, skulle försvinna bland vågor som var som höghus, kom den oerhört starka längtan efter barn och den fanns kvar även sedan vi alla välbehållna och lättade klev iland i Mersing. (Gissa förresten, var det ligger?)

Har man dessutom en så skönsjungande mamma som Mel C, så lär man somna gott om kvällarna! Själv skriver jag om det här, dels för att jag verkligen gillar hennes röst som fångar mig så precist varje gång hon spelas på radion och även för att jag älskar bebisar. Så fort jag ser en liten en, så blir jag så längtansfull och önskar att jag varit lite, lite yngre.

Nu är det för sent för fler bebisar för mig och det är en liten sorg i sig; att acceptera att Livet faktiskt går. Framåt. Och att man själv är mitt i det och bara går åt ett enda håll. Tur att jag har haft den fina lyckan att se fyra bebisar växa upp!

 

Lyssna på lite skönsång av Melanie.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

 

Och kanske

img_46d45f92183a2.jpg 

…gör det dig upprörd och du håller andan när du går.

Men ditt leende sitter där det sitter, för utan det kan du inte lura dig själv.

För tanken föder känslan och leendet ganska mycket och får dig att orka stegen som leder vidare.

Och hur det än är, så är nog att finnas där förbehållslöst och ge av allt du kan det rätta; för att visa att du är där Alltid.

Och det som leder till något bättre, det som ger dig krafter att möta det mörka är ditt leende.

Jag ler hela dagarna, utom när jag gråter lite. Och jag orkar Allt. Precis Alltid.

En tvättstuga

…är en tvättstuga; kanske inte precis det jag har längtat efter en kväll, men ändå på sitt sätt lite mysigt.

Jag vet att tvätten blir ren och att tvättkorgen i badrummet kan vara lite tommare en dag efteråt, eller så. Sedan fylls den på och det behöver tvättas, torkas, vikas och läggas in. Gång efter gång.

Årstiderna kommer igen och igen, dagarna likaså. Man sover och jobbar och umgås och tampas och gläds med allt som finns i Livet. Tänker och pratar och lyssnar. Igen och igen.

En evig rundgång. Ett kretslopp. Är vad det är.

Hela Tiden.