Det jag inte förstår…

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Som upptar mina tankar

Ständigt, ständigt

Snurrar omkring, bygger upp

en oro

Ovisshet.

Finns något värre för oss människor?

Och så det fina omkring 

som värmer så behagligt

Mjukt inlindat i en självklarhet

Men allt det andra…

Ska jag någonsin kunna förstå ?

Annonser

Mina ord…

…förändras nog genom Tiden och ibland kikar jag tillbaka. Så här skrev jag för exakt två år sedan:

Hjärtan av guld

sommar-2006-bro.jpg 

Goda gester

Värmande tecken

Leende välvilja

Så mycket det gör.

Virar sig en känsla av mjukt behag

stillsamt runt, runt.

Svinglar som i en vindlande spiral

vidare.

Nyss byggda broar

bär stolt det som kommer i dess väg.

Små hjärtan av guld

skimrar allt sig kring.

Lugnar, lindrar, förvissar.

Och jag ler tacksamt.

4 comments mars 2, 2008 <!–madonnan–>Edit

Väl avvägda Ord

Dimper ner; möter mig

Efter jobbet en extra trött dag

Förundrande, berörande

Så får de

'City_of_Words',_lithograph_by_Vito_Acconci,_1999[1]

Vänta ett tag

För att sedan tas in i lagom dos

Då och då

Insupas Kännas Sorteras

Riktigt ordentligt

Bara några av alla världens ord

Som knappt tar plats

Men ändå är så Stora

För om du

Fb

Har dina baktankar och

Tänker på att du vinner något på det själv

Utnyttjar och

Strör dina förgyllda och varma rosenord

Utan tanke på att innebörden är mer än du uppriktigt menar

För om du i osannhet

Lindar någon kring ditt ivriga finger

För att vinna något på det själv

Är det verkligen rätt då?

Jag letar

…efter orden; de som har sprungit bort.

Picture of Letter J - Free Pictures - FreeFoto.com

Jag hittade i alla fall ett snyggt J på www.freefoto.com …Alltid något, ju!

 

Eller ilat    joggat    hastat    skuttat    sprintat    skyndat    rusat   

Helt enkelt gömt sig någonstans där jag inte kan hitta dem

Snälla, kära, söta orden – kom tillbaka!

Om jag sätter på lite musik, så kanske…?

Det finns en kvinna

blogging1

…som skriver så att det känns som om det är direkt riktat till mig; som berör mitt allra innersta. Jag läser ofta med lätta rysningar och i en stillsam känsla av att vara öppen, sårbar – rakt in i mig går orden.

Varför det är så; att vi ibland tar till oss ord som om de är våra egna, det vet inte jag. Men förunderligt, det är det, att känna en slags ordkemi. Att någon vet precis vad jag behöver läsa. Vad jag tycker om allt. Vem jag är.

Här på WordPress har jag förresten läst så väldigt många kloka ord; tagit till mig åtskilligt och sorterat, funderat, tänkt. På något sätt har väl en hel del av det jag har fått ta del av omformat en bit av mina tankar. Av mig.

Jag har bloggat ett bra tag vid det här laget. Ibland känns det som om jag är en annan människa, mot den jag var när jag började skriva i blogg, men samtidigt förstår jag att jag ju är den jag alltid har varit, men att alla mina sidor inte alltid har visats. Att vi passar in oss i Livet, i det vi har omkring oss och så försvinner kanske en liten bit på vägen. Göms undan i något litet hörn; men en sån tur att det alltid går att plocka fram!

Användarbild

Jag är så glad över att jag en gång, väldigt impulsivt och av en slump (?) råkade få syn på att Passagen hade bloggar och startade min allra första blogg – Gullstumpa. Där stannade jag ett tag innan jag upptäckte att Aftonbladet hade öppnat blogg och på den vägen är det…

Livet är alla orden tillsammans.

 

Läs även andra tankfulla bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Mina ord och tankar

…är tillfälligt på semester.

Men tills de kommer tillbaka vill jag tipsa er om att läsa den här bloggen, som skriver så berörande om ibland mycket svåra saker, eller den här, där du kan följa en ung kvinnas liv och tankar. Klart läsvärda bloggar!

Nu ska jag ge mig ut och leta efter de där bortsprungna sakerna, så återkommer jag väl strax.

 🙂

Jag tror

…inte att det är bra för mig, det här bloggandet.

Det tar energi och skuffar undan fötterna emellanåt. Jag tror att jag ska ta mitt skrivande någon annanstans, för skriva bör man, annars… 

Frågan är bara vart.

Ord.

allen-vhv.jpg

Tillägg: Som vanligt ett spontant inlägg, blogga bör man, annars dör man. Så jag fortsätter ju såklart, men känner att jag skulle vilja fokusera mer på skrivandet. Inte bara hafsa ner något snabbt, utan planera mer. Vi får se hur det blir med det…

Att tolka tecken – 1

…alltid har det varit viktigare än ord.

Allt det du gör, visar så väl – Allt.

Yta, finns runt omkring oss.

Överallt; för mycket.

Sådant som betyder,

har en innebörd,

visar sig i Allt.

Ger mig ett sanningens budskap,

en bild av en ytfri verklighet.

Jag tolkar hela tiden; viktigare än ord.

Ord.

I alla olika former.

Så mycket de betyder och för med sig.

Ord som värmer, andra som skrämmer lite grann, några som sänder ett budskap.

Mellan raderna…så mycket som döljs.

Bakom de talade orden…så mycket som finns.

Och så de där orden. ORDEN.

Som är som i en vacker, glimrande dikt.

Och gör att dagen skimrar lite extra.

Ord; så mycket de gör.

Så mycket de ger.

Vad vore livet utan ord?

Teckenspråk är också ett slags ord, kom jag att tänka på. Vilken tur att alla ord finns!

av madonnan Postat i Okategoriserade Taggad , , ,