Livet…

Hittade ett fint citat hos en medspelare på Vetgirigig:

”Livet är som en glimt

mellan två evigheter….”

Googlade lite och tydligen finns det ett konstverk som heter så. Klicka här, så får du se. 🙂 När jag googlade på citatet, så hittade jag en fin sida full av tänkvärda kloka ord: http://www.dalberga.se/citat.html

Annonser

Så om

Vacker bild från zencast.com

..det vore så att det verkligen finns återfödelse och att en ande kan leva i flera liv. Vad vore då meningen i att den skulle lära sig och utvecklas i liv efter liv, för att uppnå – vad? Varför?

Och om det vore för att bli ett med Alltet kanske, lära känna sig själv så pass mycket att inget vore främmande, att man visste allt och kunde utnyttja hela sin kapacitet. Men ändå – varför? Vad skulle det finnas för mening i det?

Och om hela landskapet omgärdas av en slags aura, energi eller vad allt det ljusa nu är som finns omkring allt – vad finns då bortom? Eller tror vi verkligen att vi är de enda; i ett oerhört stort Universum?

Fundersamma tankar, uppe på ett varmt tak, i ett annat land, en sen kväll.

Meditation

…har jag börjat att ägna mig åt lite grann. Redan den första gången så fick jag ganska omedelbart en tryckande känsla mellan ögonen. Efter att ha suttit ett tag, fått som en ljusprick inne i huvudet och sedan ett skarpt, blått sken överallt, så kände jag mig piggare och alla färger omkring mig syntes klarare än innan. (Jag googlade i alla fall på värk i tredje ögat och fick se det här. Undrar om det är så? Vem vet; jag kanske blir medium snart, på kuppen…! 😀 )

meditationshandboken

Jag har fått låna en bok om meditation och den läser jag och funderar över en del saker. Nu ska jag göra några inledande övningar, eftersom meditation handlar så mycket om koncentration. Det är nog bra för mig, för jag kan verkligen vara lite okoncentrerad mellan varven. Övningen jag ska börja med går ut på att skriva ett ord på ett papper, t ex ”träd”. Sedan ska man skriva ner det första ordet man associerar till trädet, för att genast återgå till att se på ordet ”träd”, skriva ner ett nytt ord och återgå igen, osv. Det är den första övningen.

Nästa steg är att hålla just det ordet ”träd” i medvetandet, för att sedan återgå till det så fort tankarna börjar åka iväg till något annat. Spännande att se ifall min koncentration blir bättre om några veckor, efter att ha gjort så upprepade gånger 🙄  Tid lär jag  ju i alla fall ha, eftersom vi snart åker till Spanien för att svettas lite 🙂

Idag ska jag ut och handla lite till min blivande tjugoåring.heart Jag älskar dig så oerhört!     

Läs även andra mediterande bloggares åsikter om , , , , , , ,

Har tagit mig tid

Tid att läsa andra bloggar. Tid att tänka och fundera. Insupa; reflektera. Och så hamnade jag via Rozies sida www.livsmagi.com och det var intressant.

Jag drog ett Run-kort och fick veta att:

Ansuz – Asarunan

Du kan lära dig massor av den här situationen och du bör alltid sträva efter det bästa. Du går igenom en andlig transformation. Ditt språk är en gåva, och du måste använda det klokt.

Hur ska jag bli så pass klok att jag använder språket på bästa sätt? Och till vad? Nu fick jag något mer att fundera över 🙂

Jag drog också ett Tarot-kort för dagen och fick upp Drottning i svärd. Tydligen ska jag se upp för en elak person som kan skada mig genom skvaller och kanske gömmer jag mitt nya jag bakom en mask, som inte visar vem jag är…

Spännande och lärorikt är det i alla fall att kunna surfa på nätet. Nu ska jag kika vidare!

Läs även andra nyfikna bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Fiskarnas alldeles egen månad

   www.astrologyweekly.com

…börjar idag; läser jag hos en av mina favoritbloggare Teresa Rexlin. Där kan du få många riktigt kloka råd och ibland känns det faktiskt som en psykologisite – men det hänger väl ihop med Astrologi, att om man är en god astrolog så är man också psykologisk (och pedagogisk), vilket hon verkligen verkar vara.

Själv är jag ju Fisk och det påminner mig om att man bara blir äldre och äldre. I vanliga fall brukar jag förresten känna mig väldigt ung inuti, men på sista tiden har jag nog känt mig som hundra år överallt. Pust.

Hur är en Fisk annars då? Ja, inte vet jag, mer än att jag själv är ganska så påverkbar av stämningar i min omgivning och det kan fullständigt suga musten ur mig. Som idag vid ett tillfälle, t ex. Sedan så kan jag lätt glömma saker, vilket har blivit betydligt värre med åldern, så kanhända är jag bara pre-senil? Vem vet. Romantisk, drömmande om både det ena och andra, samt gärna hjälpsam och med starka känslor för vad det än må vara. Och så lite bräcklig på det, men stark som ett urberg på insidan.

Nåja. Det finns ju en hel del negativa saker därtill, men de tar jag inte upp. Förstås. Utom att stjärntecknet brukar illustreras med två fiskar som simmar åt olika håll och det kan ju vara lite jobbigt.  Dessutom sägs det att Fiskar ofta har problem med sina fötter och det stämmer då väldigt bra i mitt fall. Skavsår och halgus valgus, knölar hitan och ditan. Suck.

Simma lugnt. Det ska jag i alla fall göra nu.

Kör förresten lite dubbelt i båda bloggarna, för orken och inspirationen tryter idag.

Blogg 2.

Läs även andra Fiskbloggares åsikter om , , , , , , , ,

Ett möte

tarot2 

                  

…kan vara ett alldeles vanligt sådant, alldagligt, varmt och trevligt. Så som möten med vänliga själar ofta är. Men så ibland kommer ett sällsynt berörande möte, så där så att du skakas om lite i ditt inre och tankarna på det finns förstås kvar där efteråt. Följer dig; dyker upp lite då och då, glimmar till…

Så kan alltså möten också vara och det känns riktigt bra, tycker jag. För känner, det gör jag ju ofta och att sedan få Tarotkort lagda och därefter tolkade, är en helt ny erfarenhet men en starkt berörande sådan, helt klart. Jag rös under den s k readingen och kände mig lätt gråtfärdig emellanåt, för allt hon sade var rätt; så jag och där jag befinner mig just nu. Helt otroligt att det kunde stämma så, att en kvinna som inte känner mig mer än lite flyktigt visar sig kunna ana så mycket om saker som rör mig, genom att lägga ut några kort…

Jag fick också en egen sådan kortlek av den här fantastiska kvinnan med jättefina kort och nu har jag beställt en bok som jag tänkte förkovra mig i. Så tagen blev jag av det här ”tarotandet” att det känns som något jag verkligen vill ta reda på mer om och som jag kommer att försöka använda på mig själv.

Ja… och så var det nog ett litet spöke i farten igen, i närheten av mig. Vet inte varför det händer små, oförklarliga saker i min närhet ibland, men någon mening finns det nog med det också? Antar jag 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Venus

Vackra Venus och tjusiga Tellus

…är ett så väldigt vackert namn och jag har bestämt för mig att jag själv har Venus i Vattumannen.

Undrar jag vad Venus i Vattumannen innebär? Tror att jag har fått det förklarat för mig någon gång för länge sedan… En sak vet jag i alla fall och det är att jag omger mig med en hel del personer som är födda i det tecknet och alla dem tycker jag mycket om. Min vän Isprinsessan, som jag har känt i över 40 år (låter som om jag är 100 nu…det är jag inte!), är född i just det tecknet. Min syster är en annan och några till som jag alltid pratar och ofta skrattar mycket med.

Venus har fått namn efter den romerska gudinnan Venus ( i den grekiska mytologin Afrodite). Venus är den andra planeten ifrån Solen och står tydligen för attraktion och skönhet, förmågan att kunna njuta och uppskatta det vackra och harmoniska, mm enligt Astro.com.

Intressant, tycker jag som instinktivt känner att det är en bra planet eftersom allt det är saker som förgyller Livet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Här är min rosa blogg.

Det finns något därute…

…eller därinne; vare sig vi vågar tro på det eller ej; det är min fasta övertygelse. Och för några år sen skulle jag inte ha trott på den här historien om spöklika händelser på en herrgård, men nu förstår jag att det är på riktigt. Sant, alldeles sant…

Runt omkring oss tror jag att det vimlar av andar och andra väsen, bara det att de allra flesta av oss har stängt av förmågan att se dem. Trots att de med jämna mellanrum ger oss små tecken – som vi kanske väljer att rynka på näsan, se oförstående ut och sen rycka på axlarna åt.

Så tror jag att det är och det gör jag efter flera kusliga berättelser som min syster har gett mig; sånt hon har varit med om. Det tog henne lång tid att våga yppa små händelser för mig; som att en tallrik hade flyttats, dörrar som stängdes och steg som hördes på Hornsgatan – utan att någon annan var där. Ett par stövlar flyttades nattetid ut på en gårdsplan mitt i ett ösregn högt uppe i Norrland, när hon var där men det mest tydliga beviset på att hon har en förmåga att se och känna av lite mer än de flesta, var den man som visade sig för henne när hon var i Spanien. Läs här om du vill.

Själv har jag nog också varit med om något som är lite utöver det vanliga. Det har jag skrivit om här. Hu!

Själv har jag alltid varit ”mörkrädd”, ända tills för ett par år sen då jag kände mig helt oförklarligt trygg. Trygg. Jättetrygg. Var jag än var och så är det än idag. Jag, som aldrig har vågat sova ensam i ett hus, kan helt plötsligt sova mitt ute i en stuga i en enslig skog, med bara yngsta dottern som sällskap. Utan telefon eller bil. Det ni! Fast jag talar inte om var…man vet ju aldrig med Internet…🙂

I alla fall så tror jag att den plötsliga tryggheten beror på att jag har en…fnissa inte nu!…glad och snäll ande som vakar över just mig. Det känns rätt bra att tro så och det bästa av allt är ju att jag känner mig trygg, var jag än är. Dessutom är det rätt spännande…

Överallt runt omkring oss finns de; andarna. Så tror jag. Och jag tror att de är snälla, fast kanske lite trötta och ensamma ibland.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Har du förresten sett min andra blogg? Läs gärna här.