När du är på väg

…åt ett håll; så tvekar du, stannar och tittar, funderar…

Till sist följer du din inre känsla och får svaret på vad det var som avhöll dig från att gå.

Åt andra hållet.

Någon behöver dig och du går

Alldeles rätt.

Svaret kommer alltid förr eller senare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Annonser

Jag insåg

…att Livet verkligen är den allra största gåtan (precis som i den där harangen: ”Livet är en gåta, älska, glömma och förlåta”). Lite så är det. I allt.

När vi har kommit på vad som är Livet kan det vara för sent. Också en insikt, vad det än gäller.

Eller:

– Livet är hårt, sa bonden.

– Grymt, sa grisen.

 Ungefär så. Fast inte alltid som tur är.

Och med de lite vårmörka tankarna tittar jag ut genom fönstret och ser att det är en alldeles vanlig, gråmulen och kall morgon.

Värdefull

Är du.

Är jag.

Är vi alla.

Det värmer mitt hjärta så.

Vetskapen.

Mitt bland duniga, mjukt fallande och vita snöflingor

som sakta yrar sig ned mot jordytan,

kramar mig vetskapen varsamt och stilla.

Tack.