Det jag inte förstår…

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Som upptar mina tankar

Ständigt, ständigt

Snurrar omkring, bygger upp

en oro

Ovisshet.

Finns något värre för oss människor?

Och så det fina omkring 

som värmer så behagligt

Mjukt inlindat i en självklarhet

Men allt det andra…

Ska jag någonsin kunna förstå ?

Annonser

Tankar

Skyndade från morgon till kväll och så julmaten som var så god och otroligt mättande. Men känner ibland en tomhet efter att ha stressat, skyndat, hastat en längre tid och sen…vad? Är det meningen att bara vara; sluta tänka på allt och ännu mer allt?

Det blir fridfullt att ladda batterier. Sina egna. I julstämning.

Hoppas jag i alla fall.

Och jag sov så gott i natt. Har inte ens gått upp ordentligt ännu, utan ligger i ett mörker och lyssnar på plogbilen här utanför. Fram och tillbaka, plog, plog…nästan lite klagande. Ett tungt jobb.

Ha en bra dag idag – du som läser. Och jag.

Sluter långsamt mina ögon

_MG_4890x

Bedårande Aftonfoto: Imagine (tack!).

 

Lyssnar dröjande på stillsamt sus i Aftonvinden

En Annan dag, en Annan plats

Bilar fräser snabbt förbi här utanför

Solens stekande ljus och värmen omslingrande mig

Och här sitter bara Jag

Ljuden helt Annorlunda, lugna och behagliga – stolen passande perfekt

By myself

Jag lyckligt rest mot kvällningen i Aftonsolen

Midsommartankar

Fröken Midsommar

Bedårande midsommarillustration: Heléne Faleij – Isprinsessan

 

Och goda varma morotssmörgåsar till frukost

Gyllene mjukt midsommarsmör i humlans dova surr

Vakna trädgårdsljud och förberedelser i ett lantligt kök

Sen blundar jag ivrigt stilla

Likt flugans envetna kamp mot en stängd fönsterruta

Skickas med all vilja, önskan, orubbligt fokus

Midsommartankar och Livets kärlek

De finner väl sin rätta plats?

För tankar som tänks med allt du har och skickas med hjärtats värme

hamnar 

Exakt där de hör hemma!

För det oerhörda

   Som ingen människa ens kan tänka sig

Som berör så många

Lamslår, smärtar, oroar runt omkring

Föder stora frågor

Undran och rädsla

Av det upptas också mitt sinne

Vimlar runt i mina tankar

Ändå är jag bara en av alla okända

i en stor, stor värld.

Världens bästa minnen

      

 Foto: www.freefoto.com

Går alltid att plocka fram

Vårda varsamt; som dyrbara diamanter

Sådana som gnistrar mjukt

Gör världen en aning mer skön

Än den egentligen är

Minnen är ganska så fantastiska

De finns alltid i tryggt förvar inom dig

De kan ingen ta ifrån dig

Alltid kan de gnistra

 

Läs även andra tankfulla bloggares åsikter om , , , , , ,

Första advent

www.flickr.com

 

Och mina tankar går till för ett år sedan. Allt som har hänt och som inte syns här i min blogg. Det som upptar så mycket av min tillvaro; finns inom mig och runt omkring. Livet.

Ett år är bara ett år, 365 dagar, men ändå så MYCKET. Helt otroligt alla de tankar som har tänkts under det året, allt som har känts och hänt. Ett år.

Nu är det första advent och December är verkligen en speciell månad. Så mörkt, men ändå så ljust. En tid av samvaro och förhoppningar. Jag ska baka en adventskaka idag, titta på adventsstjärnan och adventsljusstakarna och bara vara. Och så ska jag träffa någon och shoppa lite. Mysigt.

Ha det bra. 

 

Läs även andra adventstänkande bloggares åsikter om , , , , ,

Idag när jag höll på att ramla

pict0089

 

..i den hala snön, så gjorde jag en sidledes piruett och hamnade återigen på båda fötterna, innan jag direkt därefter höll på att ramla för andra gången. Ännu en gång parerade jag.

Och upptäckte.

När jag hamnade rakt uppåt igen. Att vägen svängde rätt så kraftigt åt andra hållet. Det hade jag inte sett innan, bara anat.

Kanske är snön mindre hal där? Och om jag följer den vägen; halkar jag då? Igen?

 

Läs även andra tankfulla bloggares åsikter om , , , , , ,

Ett vitt och ensamt flygplan

airplane

Sakta svävande majestätiskt framåt 

Högt där ovan Stadions tinnar

Som stolt sträcker på sig.

Tinnar som strävar upp mot den djupblå himmelen.

Jag själv; cyklande så långsamt i ultrarapid

Otaliga meter där nedanför.

Tittar drömmande upp mot Alltet, högt där ovan.

Känner den starka känslan komma återigen.

Plantera sig inuti som en stor envis tyngd.

Det är alltför länge sedan som jag reste riktigt långt bort…

 

Läs även andra drömmande bloggares åsikter om , , , , , ,

Bredvid min isande mangoglass…

null

                         Foto: www.flickr.com

                                        

… och det kokheta jordgubbsthéet

så är det rätt mycket

Ibland undrar jag hur fullt det kan bli?

Jag vet inte jag, men det samlas ju på hög,

för oss alla

Varje tyst tickande enstaka sekund

Dag på dag, år efter år

Så bara lagras det – en massa

Hela tiden

Och hur mycket jag än skulle vilja

så verkar det inte finnas något som just jag kan göra!

Mer än att finnas här, närhelst det är lägligt

Men det blir ganska så fullt där inuti, emellanåt

Utom de stunder då jag stänger av

Jag vet inte; men jag önskar så att jag kunde göra mer

Så mycket mer

Så väldigt mycket…

 

Läs även andra bloggares tänkvärda åsikter om , , , ,

Och om jag hade ett trollspö…

wand1

…så kunde jag varsamt svänga det i min närhet och få det att gnistra mjukt

Låta det hoppfullt gjuta det som gjutas bör

I Dig och mig och i alla de törstande som behöver

För om lite ändras bara en stillsam aning

Och gnistorna längtande får lysa sammetslent…

Om jag kunde trolla och svänga ett skimrande spö lite grann 

Så kanske?

Dags för en bebis

…till sist, för Melanie C, den sista av SpiceGirlsen att få barn och dessutom den av dem som jag, gladeligen och med stort behag, lyssnar på regelbundet.

Att vänta tills det är det man verkligen vill, tror jag är klokt när det gäller så stora beslut och själv minns jag det mammasug som kom när vi var på en långresa runt halva jorden. Mitt under en stormig båtresa, då jag under långa ögonblick trodde att vi tretton som klamrade oss fast vid relingen, skulle försvinna bland vågor som var som höghus, kom den oerhört starka längtan efter barn och den fanns kvar även sedan vi alla välbehållna och lättade klev iland i Mersing. (Gissa förresten, var det ligger?)

Har man dessutom en så skönsjungande mamma som Mel C, så lär man somna gott om kvällarna! Själv skriver jag om det här, dels för att jag verkligen gillar hennes röst som fångar mig så precist varje gång hon spelas på radion och även för att jag älskar bebisar. Så fort jag ser en liten en, så blir jag så längtansfull och önskar att jag varit lite, lite yngre.

Nu är det för sent för fler bebisar för mig och det är en liten sorg i sig; att acceptera att Livet faktiskt går. Framåt. Och att man själv är mitt i det och bara går åt ett enda håll. Tur att jag har haft den fina lyckan att se fyra bebisar växa upp!

 

Lyssna på lite skönsång av Melanie.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,