Minus 14,7

Alla sover och jag tassar tyst ut i köket för att sätta på thévatten. Dagen till ära blir det en hel rågmacka; jag ska ju ändå bort ikväll och äta även sånt som inte hör till GI-träsket.

Kikar som vanligt upp på termometern. Inne är varmt, men ute… 😦  Jag spärrar surt upp ögonen, men jo – det ä r faktiskt så kallt. Igen. Ska det aldrig ta slut? Bli vår någongång?

Det är t o m så kallt att tågen fryser och min egen röda, fina och trogna cykel (med underbar och underlättande cykelkorg där fram!) klagade gnisslande igår, när jag cyklade längs Valhallavägen för att hämta yngsta dottern.

Konstaterar nöjt att det är bra när de unga har en kompis som sover över; för det är bara då som jag kan koppla av och somna innan de behagar komma hem – det brukar ju bli ganska sent, dessutom. Hur kan nätter vara så roliga, kan man undra? När man kan ligga hemma och sova i en varm och go´säng… 🙄

Vilken tur att det finns element!

Annonser

Jag sover inte så mycket…

0008066_0000004Nej, det gör jag inte, kära syster, precis som du skrev till mig i ditt sms nyss. Men jag försöker; alltid något 🙂 Och en blogg kan vara bra till mycket – som att hålla kontakten en aning mer, när man inte hinner eller orkar annat.

Ibland märker jag förresten att andra människor känner mig mer, eller vet mer om mig än jag om dem. Och då får jag ofta känslan av att de följer min blogg, utan att säga något. För allt kan de ju inte veta om jag inte har sagt det, eller hur? 🙄  Det kan emellanåt bli lite känslan av att de försäger sig, men vi pratar då inte öppet om den lilla felsägningen, så att säga. Men jag känner ofta ändå att ”det här är från min blogg”.

En ganska märklig känsla faktiskt… Har du varit med om det någon gång?

Jag hade 35 grader

gift-img1

…när jag kom hem igår och hade mått ganska så uselt hela dagen. Kändes som om jag hade riktigt hög feber, så in med tempen i munnen och döm om min förvåning när den bara visade på de där 35 ynka graderna…

Kan man ha det?!

Själv skuttade jag (nåja…) ner i ett kokhett bad och sov sedan en riktigt djup nattsömn. Undrar dock fortfarande över de där graderna.

Nu har jag latat mig och spelat Fia halva kvällen. Mysigt värre och pigg som en mört är jag (nåja 2…)! 🙂

Läs även andra småkrassliga bloggares åsikter om , , , , , ,

En sista natt

Inte en blodtörstig mygga, utan kanske ännu värre än så på stranden i Marbella…

…med ettriga och blodtörstiga myggor som var sugna på lite gott. Någon hade glömt en lampa på, framför ett öppet fönster, så det blev kalas för vissa och själv somnade jag först vid fyra. Nu har vi ett par timmar på oss innan vi ska ringa en taxi och ta oss till flygplatsen; hoppas bara den spanska taxin dyker upp i tid!

Uppe på takterrassen möts jag av en svartmuskig man som ska måla och fixa; han har smidigt klättrat över från en annan takterrass så jag blir lite förvånad, trots att jag igår blev förvarnad under ett synnerligen knackigt samtal med den spanske trädgårdsmästaren Miguel. Vi känner varandra rätt väl vid det här laget, Miguel och jag, så han har förståelse för att min alltmer sällan utnyttjade spanska försämras allteftersom. 

Med stora yviga gester och i ett lugnt tempo berättade han om el pintor (målaren) som skulle komma och att det var un hombre (en man). Kanske hade han på känn att det finns de som ibland försöker sola brunt alla de vita delar som en bikini gömmer? Jag försökte i alla fall att vika ihop några solstolar under målarens sneglanden, för att sätta in i ett förråd där uppe, men eftersom jag klämde tummen och skrapade benet i mitt tekniklösa tänkande, så gav jag upp efter två stolar och lämnade muttrande målaren åt sitt öde. Jag vet verkligen inte varför en del saker ska vara så svåra! Kan det inte bara finnas stolar som man viker ihop så där lätt… Nåja, storasyster kommer ju snart hit, så det gör väl inget att de står ute i det fria, alla stolarna. Det har de ju gjort medan vi har varit här och solat oss. Bra.

Vi har packat och jag hittade min försvunna klocka under yngsta tjejens resväska. Klart jag inte hade sett den då! Då har jag bara tappat bort en sak till, en sten som på sitt sätt känns ovärderlig. Så fin var den och jag tror jag vet när det hände; på en flygplanstoalett hördes nämligen ett ljud som jag inte kunde lokalisera. Nu vet jag vad det var, tror jag, för det var nog min fina sten som ramlade ner till sitt öde. Tänk att sluta på ett flygplans toalettgolv… Eller så fick den följa med en städare hem kanske? Undrar jag. Förresten så tyckte jag att jag hade den i handen i taxin från flygplatsen och hit, men jag var lite trött då så minnet sviktar.  Stenen har nog mött sitt öde. Ja, så måste det vara.

Saker är kanske oersättliga på sitt sätt. Men det viktiga är ju att vi människor har varandra och visar vad vi betyder – för varandra. Det tror jag på och nu ska här sättas lite fart. Med det menar jag att två sjusovande tonåringar ska väckas.

I Sverige är det första jag ska göra att förundras över hur fint det är. Det gör jag alltid när jag kommer hem; gatorna, husen, allt det gröna ute och den ostädade lägenheten – det ser alltid så fint ut när vi har varit borta ett tag!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Att sitta urlakad

…med en datauppgift framför sig, tro att en hel massa måste pluggas in och att det kommer att ta en vecka allra minst, är inte en bra start på den sista arbetsdagen innan sommarlovet.

Men när jag sedan får hjälp så att jag kommer igång och förstår min uppgft, känns allt genast mycket bättre. Uppgiften godkänns och en sten lättar raskt från mitt bröst. Axlarna höjs en aning och de trötta fötterna tar mig dit jag vill. Senare en kram som ska räcka länge och steg som för mig hemåt.

Så kommer jag plötsligt på att nu är det sommar och jag har ledigt i exakt två månader. Bara jag får sova lite så ska jag verkligen tycka att det är härligt och underbart. Ska jag.

Sommar – smakar på ordet.

Och ler stilla.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

För när jag inte kan sova

…och tänker på hur Livet är ordnat; så inser jag en hel del som jag kanske borde ha förstått innan.

Att ord du själv tror är sanna inte betyder ens en bråkdel av det du tror är sanningen. Att det som är viktigt, rätt och störst för dig kanske är helt oväsentligt för någon annan.

För när jag inte kan sova förstår jag hur Livet hänger ihop i så mycket och tankarna irrar och far. Som i en ren och villkorslös skärseld.

Mitt bland alla känslor; de som jag förbannar Livet för. 

 
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

På natten när jag sover

img_47617648e1f08.jpg 

… i min djupa sömn, så finns den där.

I det allra innersta, undermedvetna. Där har den parkerat och lär stanna. Länge. För Tiden ger och tar; men kanske att den är barmhärtig? Barmhjärtig… Jag tror. På Tiden.

Obevekligt ger den sig inte av. Ännu.

Att tro på det goda; jag tror det är bra. Min strategi.