Lördagsmorgon och det är Sol ute…

…medan jag ligger och ser en film, ”Proposal”, med Ryan Reynolds och Sandra Bullock. Den är så rolig emellanåt att jag ligger och fnissar högt, samtidigt som den är fin och ger mig inslag av eftertänksamhet.

Lilla tjejen, som faktiskt börjar bli stor hon också, är sjuk. Vet inte vad det är för något hon har åkt på, förutom hög feber och sömnighet och så har det varit sedan igår kväll. Lustigt det där, att redan när jag hämtade henne på fritids på eftermiddagen, så tyckte jag att hon såg lite hängig ut, men hon höll inte med om det. Fast sen kom febern. Så tänk att mammor har det där inbyggt, känseltentaklerna och bara v e t när något inte är som det ska.

Tänkte mig i alla fall ut en liten stund i solen, även om små sjuklingar brukar bli extra mammiga. Så det får nog bli en kort stund… 🙄

Sen är det lördag hela dagen och jag, som hade ovanligt mycket att göra denna vecka eftersom jag inte fick tid till det jag tänkt mig inom själva arbetstiden, fick igår kväll plötsligt världens flyt och såg helheter i allt jag skulle rätta och läsa igenom. Undan gick det och nu har jag riktig koll, det känns bra.

Och det var innan vinet. Jag lovar! 😀

Annonser

Minus 14,7

Alla sover och jag tassar tyst ut i köket för att sätta på thévatten. Dagen till ära blir det en hel rågmacka; jag ska ju ändå bort ikväll och äta även sånt som inte hör till GI-träsket.

Kikar som vanligt upp på termometern. Inne är varmt, men ute… 😦  Jag spärrar surt upp ögonen, men jo – det ä r faktiskt så kallt. Igen. Ska det aldrig ta slut? Bli vår någongång?

Det är t o m så kallt att tågen fryser och min egen röda, fina och trogna cykel (med underbar och underlättande cykelkorg där fram!) klagade gnisslande igår, när jag cyklade längs Valhallavägen för att hämta yngsta dottern.

Konstaterar nöjt att det är bra när de unga har en kompis som sover över; för det är bara då som jag kan koppla av och somna innan de behagar komma hem – det brukar ju bli ganska sent, dessutom. Hur kan nätter vara så roliga, kan man undra? När man kan ligga hemma och sova i en varm och go´säng… 🙄

Vilken tur att det finns element!

Det blir tomt

PICT0508

…här hemma när Tiden går så fort och alla blir så stora; klarar sig själva och har sitt eget. Mer ensamt lär det bli till hösten dessutom, men så finns ju som tur är ett yrväder som precis har spelat två omgångar Chicago med mig. Tyvärr råkade jag vinna, men vad gör man när alla essen kommer just till mig? Hon tar det bra och ofta vinner hon också, men inte idag. 🙂

Ändå så kommer saknaden till mig ibland, från dagar förr då man riktigt fick rå om varandra. Idag hittade jag en bok som en av döttrarna hade gjort till mig på min 42-årsdag och den är så fin; den boken… Alla i familjen och ett par vänner och släktingar finns på urklippta foton med trevliga texter till. Jag blev glad av att läsa, av att tänka och se tillbaka på Tid som varit och hoppas så att hon som skrev boken faktiskt satsar på sitt skrivande, för redan i så unga år som fem, sex skrev hon berättelser som var riktigt läsvärda.

Det är spännande att Tiden går, samtidigt som det är lite jobbigt också – för det går ju bara åt ett enda håll. Tungt att tänka så, men sant.

Och här sitter jag och saknar. Tänker på mina nyfärgade ögonbryn och på fotlederna som värker lite; på de kilon som har kommit i ett språng och på att jag inte ens orkar bry mig om att försöka få bort dem – mer än att jag går ibland för att jag älskar att gå.

Man tänker så bra när man går – på dem man saknar och älskar så.

Min Abblogg.

Helt oemotståndlig och jag känner mig så lycklig

…när jag lyssnar på Fredrik Swahn och Bara för en dag. Kan riktigt känna hur fantastiskt det här Livet är varje gång den melodin dyker upp i hörlurarna när jag är ute och går.

Dessutom är det soligt, blivande artonåringen vacklade just sömnigt tillbaka till sängen, lilla dottern är nästan helt frisk från förkylning och infektion, en hel del som har tyngt mitt sinne verkar gå mot det bästa och en härlig Vår är här – vem sjutton kan mostå att känna Lycka då?! Inte jag. Lyssna och njut:

 

Läs även andra Livsbejakande bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

En trevlig liten utflykt

humlegarden

…var jag med på idag. För mig som gillar att gå på Willy’s och liknande så var det lagom ansträngande att sätta sig i en bil och bara följa med på handlingsturen. Jag är bra på att stoppa ner allehanda godsaker dessutom och utanför affären på Lidingö var det så puttenuttigt med några som sålde toapapper, bröd, frukt och fisk till extra förmånliga priser. Sånt gillar jag.

Men den gamla dam som skärrad stod och ringde Polisen, för att anmäla att hon just hade blivit av med sin plånbok – henne tyckte jag så synd om och jag undrar bedrövat hur någon enda kan ha samvete att stjäla en plånbok från en gammal tant (eller någon alls)?! Så konstigt att ens tänka tanken! Hoppas den som gjorde det inte kan sova gott på natten i evigheters evighet. Usch.

Och så slog mig en sak; att igår var jag ju med om en ”synkronicerande händelse”:

Jag kom på min väg från Fältöversten, då jag såg en gammal tant som påminde om en skolkamrat till ett av mina barn -en flicka som jag inte har sett på fem, sex år minst. Jag tänkte i alla fall för mig själv att precis så som den tanten, skulle flickan komma att se ut som gammal och så gick jag vidare hemåt.

Ett par hundra meter senare så möter jag just den flickan, som jag alltså inte har sett på flera år! Jag konstaterade lite förvirrat för mig själv att hon har bytt stil, till helsvart, lite punkigt – och så funderade jag hastigt över om hon kanske inte alls kommer att bli så lik tanten som jag just hade gått förbi…

Livet är allt bra konstigt. Vad vill det säga egentligen?!


Läs även andra synkronicerande bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Den här Julen

jul6

…blir en sådan Jul som jag alltid kommer att minnas; ett glimrande guldkorn i Livet helt enkelt.

Trots att jag har sovit skavfötters med en liten dotter och tre ”Bullar” (STORA mjukisar alltså!), varpå sömnen i stort sett har varit obefintlig, så blev det en minnesvärd och uppiggande Julafton.

Inte ett enda stort snökorn har singlat ner på min näsa och inte på någon annans heller, men några små, ganska så osynliga gav i alla fall ett mjukt och vintrigt glatt ljus till dagen, igår vid ettiden då den började ”på riktigt”.

Idag ska vi ut till ett födelsedagsbarn, en ung man med skinn på näsan och många kloka tankar. Grattis!

Jag borde nog

 

Foto: www.flickr.com

…kanske skriva något nytt här; men jag är så uppfylld av allt det här nya på Wp att jag nog måste be att få återkomma 😀

Förresten har jag bakat både filbröd och rågbröd, så hela huset doftar av ljuvliga dofter. Mysigt bland alla vattkoppor (inte hos mig, utan hos dottern). Hon är förresten lite sur på att Bratz ska sluta säljas, måste hinna köpa en sista innan de tas bort från affärerna!

Nu blev det ju några rader ändå…!

Läs även andra leksaksfunderande bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant att se hur de senaste sökarna

pict0097

…har kommit till min blogg; via Google:

I dag

Sök Visningar
botticelli 3 Mer statistik
uranus 2 Mer statistik
madonnan i bild 2 Mer statistik
ensam+sviken 1 Mer statistik
kvinna 1 Mer statistik
birth of venus 1 Mer statistik

I går

Sök Visningar
uranus 4 Mer statistik
birth of venus 2 Mer statistik
sturegallerian 2 Mer statistik
photoimagine.wordpress 2 Mer statistik
”merkurius i fiskarna” 2 Mer statistik
botticelli 2 Mer statistik
madonnan.wordpress 2 Mer statistik
när ont gör gott 1 Mer statistik
mitt liv med madonna bok svenska 1 Mer statistik
”Älska mig för den jag är”+noter 1 Mer statistik

 

Antar att det är en annan ”Madonnan i bild” som sökts efter och undrar varför man hamnar hos mig när man har sökt på Photoimagine? Tror jag har lagt ut videon till Ainbusk’s Älska mig för den jag är. Just det; fast det var ett tag sedan.

En god afton har vi. Fast det är nästan så att vi börjar må lite illa av allt godis. Filmen med Kate Hudson och Owen Wilson är dråpligt rolig och tonårstjejer härifrån, seglade ut i snöhögarna iförda tygskor och i mitt tycke ganska så tunna skinnjackor, visserligen med tjocka halsdukar över, men ändå… Förstår inte vad som har hänt med modet numera! 🙂

En bra dag har det varit och imorgon är det söndag. Vilodagen. Mysigt med vila – ja.

Läs även andra kvällsmysande bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Jag borde helt klart…

…skriva mer om astrologi, för det är det som drar flest läsare.

Fast å andra sidan är det ju inte för besökssiffrornas skull jag skriver (även om det är så roligt att få några läsare, förstås), utan för att jag har något underliggande b e h o v av att skriva av mig ibland.

Jag hittade ett gammalt rit- och skrivhäfte igår. Det är ifrån den tiden när jag hette något annat i efternamn och gick i 3E, i en skola ute i Haninge (Vallaskolan) och redan då…så skrev jag och ritade dessutom mycket och ofta. Konstigt, jag som fick tvåa i teckning sista terminen i nian (nej, jag har fortfarande inte förlåtit min fröken Lena för det – för kanske berodde mitt störande fnissande under lektionerna på något? Kunde du inte ha tagit reda på orsaken istället för att sänka mig så?!)

Det här rit- och skrivhäftet kallas i alla fall för Hobbybok och börjar med ”Jag är intresserad av” på en sida följt av olika sidor med: Musik (med noter i olika vackra färger runt om), Ma (här finns olika tal att räkna ut), Sv  (omgivet av en hel massa ord skrivna i olika färger) och sist står Rita, följt av en hel massa sidor med vackra flickor och deras olika kläder, husen och rummen som de bor i och deras olika saker. I slutet av boken har jag skrivit om olika företeelser som t ex Naturen, Gymnastiken, Skolan och Dikter. Det följs sedan av olika bokrecensioner (som t ex av Kulla-Gulla, min absoluta favoritbok på den tiden)… Och allt det här gjorde jag på min fritid!

När jag bläddrar i Hobbyboken känner jag igen sånt jag har glömt och undrar Är det här jag? V a r det här jag?

För fast så mycket händer i ett liv, så är du ändå samma lilla människa inuti – fast påfylld av erfarenheter, kunskaper och mognad (förhoppningsvis!). Och jag får helt klart ta och hitta på olika sysselsättningar när jag är ensam nu, för jag har märkt att det blir mer ofta så, när de stora är ute och maken jobbar. Alltid har jag haft en ganska så stor ensamhetskänsla och egentligen gillar jag ju att vara själv, speciellt när jag kan välja tidpunkten för ensamheten. Men jag märker att jag blir lite nedstämd nu, när alla går ut, vår yngsta har somnat och jag liksom blir…över. Det tar ett tag innan jag kommer på vad jag ska göra av min ensamhet och lite rastlöshet kommer över mig; jag får svårt att koppla av och går från det ena till det andra tills jag oftast hamnar framför datorn…

Säkert en vanlig känsla, väl?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Mer signifikanta och roliga saker

…att lägga sin energi på; fast jag måste bara komma på vad det är först!

Sitta med fötter på bordet och vifta med tårna kanske? Eller att berätta saga för en trött en? Ligga med datorn i knät och se på lite TV samtidigt? Veta att man har jobbat undan så mycket i veckan att nöjdhetskänslan har belägrat halva kroppen? Känna att snart är det helg och jag tror att det blir så roligt?

Veta att det som är allra viktigast här i Livet är det som omger mig dagligdags och en representant för det sitter med de små söta tårna på köksbordskanten, iförd en blå morgonrock med huvan över det trassliga och sömniga håret.

En fin känsla. Det är kväll och vi ska snart ha lite läggdags här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Min Abblogg kan du läsa här.

En sak som är bra med hösten

 

…är att snart kan man börja tända ljus redan på eftermiddagen.

 

Varm choklad kan drickas varje dag, för att värma köldnupna fingrar och samtidigt kan man sitta och mysa vid köksbordet tillsammans.

 

En annan sak som är bra med hösten är att man kan tänka tillbaka på sommaren och allt ljuset; så där så att det räcker ända tills våren kommer.

 

Färgglada löv singlar glatt ner mot marken; det är bra.

 

Och små barn kan plaska med fina, nya gummistövlar i små vattenpölar; riktigt bra.

 

En sak som är bra med hösten, är att kvällarna känns längre och dagarna likaså. Man hinner tänka tillbaka på sommaren…

 

Hinner man. 

Dags för en bebis

…till sist, för Melanie C, den sista av SpiceGirlsen att få barn och dessutom den av dem som jag, gladeligen och med stort behag, lyssnar på regelbundet.

Att vänta tills det är det man verkligen vill, tror jag är klokt när det gäller så stora beslut och själv minns jag det mammasug som kom när vi var på en långresa runt halva jorden. Mitt under en stormig båtresa, då jag under långa ögonblick trodde att vi tretton som klamrade oss fast vid relingen, skulle försvinna bland vågor som var som höghus, kom den oerhört starka längtan efter barn och den fanns kvar även sedan vi alla välbehållna och lättade klev iland i Mersing. (Gissa förresten, var det ligger?)

Har man dessutom en så skönsjungande mamma som Mel C, så lär man somna gott om kvällarna! Själv skriver jag om det här, dels för att jag verkligen gillar hennes röst som fångar mig så precist varje gång hon spelas på radion och även för att jag älskar bebisar. Så fort jag ser en liten en, så blir jag så längtansfull och önskar att jag varit lite, lite yngre.

Nu är det för sent för fler bebisar för mig och det är en liten sorg i sig; att acceptera att Livet faktiskt går. Framåt. Och att man själv är mitt i det och bara går åt ett enda håll. Tur att jag har haft den fina lyckan att se fyra bebisar växa upp!

 

Lyssna på lite skönsång av Melanie.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

 

Tänk att

               

…äta middag ihop med sin tonårsdotter, kan betyda så mycket; som att t ex rökning och andra dåliga vanor kanske uteblir.

Att det här, enligt en amerikansk undersökning, inte skulle gälla unga pojkar, förvånar mig lite. För jag tror att regelbunden samvaro och tid till småprat är väldigt viktigt. Och skulle tonåringen mot förmodan ändå ge sig ut på ”dåligheter” så kanske det är lättare att ta upp det med sina föräldrar, om man är van vid en förtrolighet?

Det står mycket i tidningarna, förresten. Varje morgon när jag läser så finns det alltid något jag fastnar för och börjar fundera kring. Det är säkert bra, bara att reflektera över saker. Tror jag.

På måndag ska jag börja jobba och det ser jag varken fram eller bakåt emot. Ingenting, helt enkelt. Plikten kallar, så känns det. Men innan dess, ser jag i alla fall fram emot några middagar tillsammans; alltid är det några hemma i alla fall…

 

 Foto: Fotoakuten.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Jag tror

                        

…inte på någonting alls. Men när jag ser dig hoppa, så är du det vackraste och mest livfulla jag någonsin har sett och det sprids en värme av kärlek och lycka inom mig. Jag önskar att jag kunde skydda dig, emot allt man möter i Livet. Men jag vet att det inte går; att alla måste vi möta precis allt som kommer i vår väg och på något sätt ska vi tackla det också. Förstå. Ta till oss. Värdera och gå vidare längs den där förb….. vägen som kallas Livet.

Det är så mycket som finns. Överallt. Händer saker hela tiden. Och här sitter jag. Jag. Och tror på ingenting.

Det fläktar från ett öppet fönster

…och det energiska bullret från en motorgräsklippare blandas med fågelsång och bilars brus i bakgrunden.

Två tonårstjejer ligger och snusar i ett rum efter att ha sett på film halva natten. Ung dam leker med Barbiesar helt koncentrerat. Så glad kan man vara över att ha fått tillbaka sin väska som varit ute på vift i världen. Vi andra steg ju av planet i Málaga, medan den lilla resväskan försvann upp i det blå igen. Warszawa tur och retur, innan den avlevererades här av en flitigt åkande man, två dygn senare. Så mycket kan kläder och leksaker saknas att solen lyser lite extra klart när de återfås! Och de enda som någonsin har varit i Polen, i denna familj, är den väskan och allt innehåll.

Två veckor kvar här i Spanien och jag har kommit in i en sävlig lunk, tonårstjejerna likaså. Jargongen framkallar skrattsalvor och magknip och jag känner mig lite yngre på kuppen. Värmen är tryckande och jag njuter, medan andra emellanåt stönar 🙂

Igår och dagen innan gick vi till en affär. Utan bil och med ett slags lämmeltåg som kryper fram och bara går ett par gånger om dagen, blir det långa promenader om man inte orkar vänta. Byxorna sitter redan lösare och lite magbesvär på det så vet man aldrig var det ska sluta…

Vi har det bra och jag är ruskigt lat. LAT. Så härligt!

Kram till dig som läser.

Jag är verkligen inte bra

…på att skriva regelbundet här nu.

Men snart är det sommarlov även för mig, bara tre arbetsdagar kvar! Sen har jag betydligt mer tid och förhoppningsvis lite påfyllning av energiförråden så att även bloggen får sitt. Jag ska sola, ligga och blunda och tänka tankar, läsa en god bok och förkovra mig i sånt jag tycker är intressant. Hoppas också att jag hinner träffa de jag gillar lite oftare och så ska jag kramas jättemycket. Hade jag tänkt.

Lilla söta dottern, jag och lite större förmågor ska åka iväg till Spanien 1 juli. Det ser jag fram emot men ändå längtar jag redan hem på ett sätt. Så kan det vara. Sommar är i alla fall det allra bästa; ingen kan få mig att sluta älska solen och värmen. Det är det som ger mig energi för resten av året!

Just. Nu är det snart dags att sova. Jag är trött. Hoppas du har det bra.

När du är på väg

…åt ett håll; så tvekar du, stannar och tittar, funderar…

Till sist följer du din inre känsla och får svaret på vad det var som avhöll dig från att gå.

Åt andra hållet.

Någon behöver dig och du går

Alldeles rätt.

Svaret kommer alltid förr eller senare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Jag tror

 

…att jag ska börja skriva om sånt som intresserar mig mycket, som ADHD, Asperger, psykologi och filosofi.

Tror jag.

Först måste jag ta reda på fakta och så ska jag iväg på en picnic med dotterns klass. Pannkaka till henne och baguette med räkmojs, sallad, gurka, ägg och ost till mig. Och så varsin festis… Jag tänker inte dricka vin, det är så onödigt mitt i veckan och jag har lika trevligt utan. Visst är jag tråkig? Men jag har alltid varit mycket måttlig med sånt, för jag känner av så lite och inser inte varför det alltid ska vara vin med, speciellt inte med barn i närheten.

Så tråkig är jag.

Fast alla andra får göra som de vill, bara jag slipper 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

 

Så gick jag en sväng

Valhallavägens allé i Stockholm.

…och tog mig ända till Fältöversten för att handla lite grann. Två tonåriga skönheter skulle vara barnflickor under tiden, då en mindre kopia av den ena tonåringen är febrig. Så mysigt så.

På vägen hem började det regna och jag blev blöt som en hund. Mina lår klibbade fast vid jeanstyget och håret, som var så fint iordninggjort för bara ett tag sen, hänger för tillfället i stripor längs nacken. Jag funderar på att klippa mig förresten, men innan jag har funderat klart är det väl sommar! Nåja, det finns ju saxar här hemma också och luggen brukar jag nagga lite på när jag inte ser ut.

Vet inte vad jag skulle komma till, mer än att när jag kom hem efter mindre än två timmar borta, så tittade de tonåriga varianterna av det kvinnliga släktet mycket mörkt på mig under sina sotiga luggar; de hade ju tänkt sola och nu var det försent eftersom regnet hällde ner.

Så kan det bli en eftermiddag i Stockholm.

 

Alkohol

 

…tror jag inte är så bra för mig, i alla fall inte mer än bara lite.

För jag har märkt att jag tål mycket mindre än de flesta andra. Vet att jag  har skrivit om det ett och ett halva glas vin som jag drack sist jag träffade Isprinsessan och några andra gamla vänner. Det är inte roligt att behöva hålla armkrok när man går till T-banan efter så lite vin (inte annars heller kanske?)…

Nu vet jag att jag i och för sig var väldigt trött och hade skyndat mig ungefär hela dagen utan rast, tills jag damp ner där på en stol på restauranten, men ändå var det så konstigt att jag blev så snurrig, dessutom lite illamående och fick huvudvärk dagen efter.

Frågan är om jag ska öva mig att tåla mer eller låta bli att dricka alkohol överhuvudtaget? Inget behov av det har jag heller, för en iskall läsk glädjer mig lika mycket, om inte mer.

Nu är det i alla fall fredagskväll utan vin och dottern som jag trodde höll på att bli frisk, har somnat med febriga kinder här bredvid i soffan. Alldeles tyst är det och tankarna får fritt utlopp här framför datorn. Får de.

Så nu ska jag tänka lite.