För två år sedan…

 

Allt som är jag.

Och så mycket mer. Ofantligt.

Av allt det som inte är jag och så alltså än mer av det som är jag.

Det som finns innanför och utanför.

Och långt, långt borta.

Ute i en skymd periferi jag inte ens känt till.

Som jag inte vill veta av; inte vill ha kunskap om.

Allt det.

Så oerhört mycket.

Om jag håller andan kanske allt ramlar på rätt plats?

Andlöst. Insiktslöst. Vimlande omkring i en skymning.

Annonser

4 comments on “För två år sedan…

  1. Ibland känner man sig lite vilsen men det brukar alltid lösa sig på något märkligt vis.
    Jag tror, precis som jag brukar, att det är en mening med det mesta även om det ibland dröjer innan man förstår den.
    Men visst, det tar på krafterna när man har gungfly under fötterna.

    Håll ut, Madonnan – jag hörde fågelkvitter idag 🙂

  2. Man tar allt som man inte är plus allt man är= blir neutraliserad och försvinner, tappar bort sig själv, det enda som kvarstår är frågan,.vem är jag? Ha det bra tills allt ramlar på rätt plats.

  3. tassar bara in och säger hej.
    Har varit lite ur gängorna nu i höst/vinter. Nya operationer och annat skit har liksom ‘förlamat’ mig. Jag börjar nog ta mig ur allt elände nu.
    Jag finns ju här på wordpress nu men har kvar AB bloggen ändå.
    kram Wanja

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s