Alla dessa möten

PICT0601

…som stannar kvar i dina tankar och får dig att undra varför just ni möttes. De är så speciella och jag har i inlägget under skrivit om ett hastigt möte med intensivt stark igenkänning. I måndags, när vi skulle flyga hem från Malága, var en annan minnesvärd stund.

Egentligen var det bara att två människor möttes och pratade glatt, men hade en ovanligt god personkemi – just för att den var där på en gång. Fast ändå var det så mycket mer; något speciellt.

Jag och de mina satt på ett par stolar och väntade i kön vid incheckningen. Bredvid mig satt en ung flicka och vi började mycket spontant att prata om precis allt mellan himmel och jord.

Det visade sig ganska snabbt att vi hade gemensamma beröringspunkter; som  t ex att jag tidigare har jobbat mycket på just den skola där hon går och att vi bor ganska nära varandra och älskar allt som är grönt, båda två. Men det som var så väldigt speciellt och som jag undrar över meningen med, för det kan väl inte bara vara en tillfällighet (?) – det var att hon visade sig ha samma namn som dotterns kompis.

Ja, vad är det för något med det då?”, kanske du undrar och rycker på axlarna åt Madonnans knasiga iakttagelser…  Och det skulle kanske jag också göra om jag läste det här; men till saken hör att just det namnet är så pass väldigt ovanligt, att ingen av oss någonsin varken har hört eller träffat någon annan som heter så! Ett vackert namn som börjar på Z är det och båda tjejerna och vi andra blev så förvånade över att träffa en namne och över att just vi satt där bredvid varandra.

Vi pratade i alla fall tills vi hade checkat in. Väl på flygplanet sedan, så visade det sig att flickan och hennes familj satt på raden framför (!), så vi fortsatte vår kommunikation lite grann under flygresan också. 🙂

På Arlanda hämtade vi bagaget och plötsligt kände jag någon som knackade mig på ryggen. Det var Z-flickan som sade hej då och jag kunde bara inte låta bli att krama henne.

Men alla dessa möten…vad vill de egentligen säga oss?

Annonser

8 comments on “Alla dessa möten

  1. Tjaaa..du…Tänk om varje möte har en mening….Jag tror ärligt det….Men ibland kan vi inte se just den meningen förrän senare…
    Jag vet att det kan låta befängt…och vem i all världen skulle sitta och boka alla dessa mänskliga möten som görs…? Inte vet jag….Bara att det känns gott att tänka så
    😉

  2. Det är i stunder som dessa man kan ana att det finns något man kanske kan kalla en Gudomlig (eller Kosmisk, om man nu föredrar det) Plan bakom alla dessa möten och händelser.

    Och jag har lite svårt att tänka sig att ”bokningarna” genomförs på konventionellt sätt, Deercat, haha…

    Det är snarare så, att vi alla är delar av ett gigantiskt nät, eller hologram, om man gillar den lite mera ”vetenskapliga” liknelsen bättre! Att allt hör ihop på ett sätt som vi i vårt nuvarande utvecklingsstadie inte kan få grepp om.

    Tycker i a f jag.

    Välkommen hem, Madonnan och

    Ha det! 🙂

  3. jag tror som Sam…vi är alla sammanlänkade på ett eller annat sätt. Ibland blir det så tydligt, som här i din text. Det pågår ”saker” hela tiden som vi inte ser, för vi har distanserat oss från det mer intuitiva i oss själva.

    Vår personlighet/ego vill få oss att tro att vi är enskilda enheter…separata individer, men jag tror att vi egentligen är en och samma ”kropp”. Olika celler i den. Alla tankar och handlingar påverkar resten av världen på ett eller annat sätt.

    Vi består av energier som attraherar till oss det som vi behöver. Oavsett om vi gillar det som kommer, eller inte. 😉

    Så tror jag. Detta var alltså ingen predikan, utan mer min egen betraktelse av det som ibland kan kännas som slump eller om det nu är ödet…

    Varmiga tankar och kärlek till dig du underbara människa!

  4. kul det där med personkemin. Jag funderar ofta på möten med trevliga människor, och människor som kommer in i ens liv snabbt för att sedan försvinna och aldrig komma tillbaka… underligt, ibland.

  5. Ja, dessa möten med människor. Jag mötte en person under sommaren som, ja, det går inte att beskriva det mötet. Det var omtumlande och jag har aldrig upplevt någonting liknande. Givande, lärorikt, spännande och fyllt av ödmjukhet. :0)

    Stor kram till Madonnan
    (mailar dig sen)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s