Jag såg en kvinna jag kände igen

…mycket väl, i en reklam på TV.

Så jag började tänka på när jag själv för ett par år sedan hade anmält mitt intresse för att vara med på sånt.

Jag blev uppringd och fick komma till ett ställe vid Götgatan för att provfilma. Tyvärr hade jag inte uppfattat det som skulle spelas in helt rätt. Men så här var det:

Jag och en man skulle sitta med varsitt champagneglas och se varandra ömt in i ögonen. Vi skulle skåla, luta huvudena på sned och tyst röra på läpparna lite emellanåt, så att det såg ut som om vi pratade kärleksfullt med varandra.

En enkel sak, trodde jag. Men inte.

Mannen jag skulle agera mot jobbade förresten själv med reklam, men jag kände mig rätt så obekväm i hans sällskap. Varför vet jag inte, men jag är mycket för känslor och stämningar helt enkelt. Och det syns på mig när något inte känns bra…Nåja, vi övade att agera ett par gånger framför en filmkamera.

Sen fick jag veta det om badkaret. Badkaret vi skulle sitta i när det sen var ”på riktigt”.

Trots att vi skulle få ha badkläder på oss, under allt det badskum som skulle vara i karet, blev jag alldeles stel av fasa när jag förstod att det var reklamfilmen skulle spelas in. Jag hade fullt upp att inte visa det.

Jag i ett litet badkar. Tillsammans med en främmande man. Han eller jag skulle naturligtvis nudda varandras ben. Hu.

Nä, aldrig! Alldeles för intimt för mig. En sak om det var någon jag kände mycket väl, men inte så där!

Vi övade i alla fall ett par gånger till. Det kändes som om kameran var en närgången karl nästan och jag förstod att det märktes hur stel och obekväm jag kände mig.

Så det var tryggt att åka hem till maken och barnen sen. Slippa reklamfilm.

Och jag sa som det var när de sedan ringde upp från reklamstället. Att jag inte ville vara med i det där badkaret. Framför en kamera dessutom.

Nästa gång de, trots de tidigare rätt stela omständigheterna, ringde och ville att jag skulle provfilma för en helt annan reklam sa jag också nej.

Ingen reklam här inte… 

Annonser
av madonnan Postat i Okategoriserade

7 comments on “Jag såg en kvinna jag kände igen

  1. Reklam eller ej, att bli tafsad på i tid och otid är ganska obehagligt, oavsett om det rör sig om läkare, främmande passerande människor på tåget eller andra som får för sig att röra vid en. Man vill helst bestämma själv hur, och när, kroppen ska bli rörd. Iaf jag. 🙂 Ha det bäst. 🙂

  2. Nu vet du i alla fall att det inte är något som passar dig. Jag hade inte heller gillat det! Samtidigt har jag en bekant som ofta är med i olika reklaminslag och tycker det är jättekul! Tur att vi är olika;-))
    Kram!

  3. Jag anmälde mig till statistroller men ingen har ringt än. Jag bor nog för långt bort eller så passar inte mitt utseende in!
    Kram och ha en skön helg

  4. Det var bra att du skippade, tycker jag.
    Jag tycker inte om reklam, jobbade på en reklambyrå som dekoratör en gång i tiden och gud vilken skit och fejk det är – alltihopa!

    Skön dag på sig.
    Kram 🙂

  5. Jag hade agerat på samma sätt, relamen får klara sig utan mig och det är nästan så att jag klarar mig utan den också hi hi.
    Kramizzzzz

  6. Förstår dig. Det underlättar om saker känns rätt inuti också.
    Det r svårare än man tror med reklam, har varit med i en sån film en gång, nää syntes inte sedan men de gjorde ingenting.
    De tog bara 12 timmar och spela in o luften var nästan som nu svimmar jag. Dessutom var jag höggravid.
    Kom o tänka på det nu.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s