Ansikten

…som vi ser omkring oss dagarna i ända.

Glada, ledsna, oberörda, arga, leende eller kanske mycket behärskade ansikten. Överallt.

När jag sitter vid datorn är jag totalt avkopplad, tänker inte på hur jag sitter här och gör små miner till det jag läser; skrattar till emellanåt, ler och funderar. Ibland blir jag även bekymrad över något jag läser och då märks det också.

Men, det jag ville komma till var nog det där att visa olika ansikten beroende på vilka man är med eller var man befinner sig – i vilken situation man är. Visst slappnar vi av mer hemma än på jobbet till exempel och om vi är med de vi känner väl, så tänker vi kanske inte så mycket på hur vi är utåt. Vi bara är, så självklart och avslappnat.

Hur många ansikten finns hos en människa? Ett enda eller flera stycken beroende på var du är? Visar du ditt rätta ansikte…?

Att visa sitt rätta ansikte. Inte ha två eller fler beroende på var du är. Vara mot alla som du vill att de ska vara mot dig. Alla.

En tanke bara…

Annonser
av madonnan Postat i Okategoriserade

6 comments on “Ansikten

  1. Sant det du säger Det är nog tur ändå att vi kanske har lite olika ansikten, tror inte att någon direkt uppskattar om jag står i affären eller sitter i väntrummet och rufsar runt i håret, petar mig i örat osv.
    Skämt åsido, visst har man mer koll på sina ansiktsuttryck och kropps-språk beroende på var någonstans man befinner sig.
    Däremot så kan man ju komma på sig själv ibland, som t.ex. när jag satt i väntrummet och läste en rolig artikel, jag ”kvicknade till” när jag hörde mig själv skratta och kände hur jag satt och log med hela ansiktet.
    Kramizzzzz

  2. Ja nog har man olika ansikten. Man behöver bara se sig själv i spegeln. En dag man mår bra och en dag man mår dåligt, då skiljer det många år och många rynkor. I alla fall upplevelsemässigt 🙂
    Sedan tycker jag nog att det är tua att vi kan ”förställa” oss ibland för vem vill se en ilsken person gå till affären för att handla. Nrej då tar man på sig sitt glada trevliga lilla ansikte innan man går.
    Kram från mitt trötta gäspiga ansikte

  3. Ja nog har man olika ansikten. Man behöver bara se sig själv i spegeln. En dag man mår bra och en dag man mår dåligt, då skiljer det många år och många rynkor. I alla fall upplevelsemässigt 🙂
    Sedan tycker jag nog att det är tur att vi kan ”förställa” oss ibland för vem vill se en ilsken person gå till affären för att handla. Nej då tar man på sig sitt glada trevliga lilla ansikte innan man går.
    Kram från mitt trötta gäspiga ansikte

  4. Jag tror att vi visar mer eller mindre av våra ansikten. Till de nära och kära visar vi oss mer osminkat än till bekanta eller främlingar. Man samtidigt tror jag att vi alltid behåller ett ansikte helt för oss själva. Alla har vi en vrå vi inte delar med någon eller är det bara jag? Kersti

  5. Det allra vilsammanste ansiktet är öppet, ohindrat och oskyddat, tillitsfullt…nästan precis innan man somnar … ett ögonblick då man har övergivit sitt fokus på sig själv… eller är försjunken i något tänkande….det är så vackert tänker jag…. Anne-Marie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s