Och trots att

…alla dessa fina finns omkring henne.

Så dyker där omedgörligt upp det andra, snärjer sig listigt in och lämnar kvar en bestämd känsla. Mitt i allt det här; det fantastiska, berikande livet med allt vad det innebär.

Att; trots att hon älskar så många och så mycket, så oerhört. Att; trots att hon själv får äkta kärlek från flera…

Så har hon den känslan inom sig som alltid har funnits där, envetet dykt upp med jämna mellanrum. Men, det är ändå mest en styrka. En vetskap; att här är hon ändå. Trots den känslan.

För att hon är.

För att hon älskar så mycket.

För att hon finns.

Här. Bland alla er.

Ensamhet.

Annonser

10 comments on “Och trots att

  1. Hej Madonnan!

    Ensamhet…

    – En konstig känsla, nu är det länge sedan jag kände av den själv. *Peppar-Peppar*

    Saknaden av gemenskap gav mig en ”känsla” av ensamhet, ändå var jag mitt uppe i allting, bra jobb, många kollegor, sällskap m.m.

    Jag stressade mycket på den tiden, det inverkade också negativt, jag hann aldrig riktigt känna efter…

    Skumt!
    —–

    Svar från min blogg:

    Ser verkligen framemot att få blogga här då tekniken fungerar, blir det några kommentarer är det ännu roligare! 🙂

    Hoppas fler bloggare från ab förstår att det är bättre här, då blir det lite mer liv i luckan också… Tyvärr är nog många rädda för att tappa läsare, men allt går ju att lösa.

    – Sen kan det vara mysigt att hitta nya bloggare här på WP, det ser jag verkligen framemot! *L*

    Kram /Lasse

  2. Ja, jo. Jag fick väl litegrand gjort. Tror jag… 😉

    Mitt bredband har ännu inte kopplats in (sedan jag flyttade) så jag väntar ivrigt på att något ska ske. Telia har sagt att det ska vara klart den 14:e. *hoppas* Har inte varit så aktiv på nätet på grund av detta (i snart två månader), men nu har jag sådan abstinens så jag kör på med modemet.

    Jag längtar inte direkt efter telefonräkningen… 😉

    Ha’re gött!

  3. Det är nog så att vi får göra allt ensamma när det kommer till kritan. Att födas och att dö är en ensamgrej egentligen. Ensam är inte stark sägs det. Jo, ibland tycker jag…
    Man kan ha hur mycket som helst omkring och ha det hur bra som helst – men man är ensam.

  4. Det är en konstig känsla, det där med ensamhet… Hur man kan känna sig utanför, borta, bakom, trots att man sitter mittibland… Känner igen den alltför väl.
    Var rädd om dig. *kram*

  5. Tror att vi alla har det där lilla ”hålet” i oss men det är bara en del av oss som tillåter sig att erkänna det 🙂
    Saknad av något…….
    Kramar

    p.s. kul att se så många AB bloggare här nu heja!!!!

  6. Jag kan känna igen mig i det.
    Jenny Diski skriver i Främling på tåg ” Mitt problem om det nu kan kallas ett problem och det kan det förmodligen är att jag aldrig känner mig ensam när jag är för mig själv, men ofta när jag är tillsammans med andra.
    Så kan det kännas för mig. Något som jag lärt mig leva med. Det gäller att gilla sig själv det gör det hela lättare. Kersti

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s