…precis under ytan, så tärande och omedgörlig.
Ligger där och lurar, gnager.
Så; emellanåt. Upp och ut ur det där inre kommer den – oron. Och allt är så glasklart, så skoningslöst.
Den där oron; som bara finns där strax under ytan, ruckar lite på sig ibland – gungar till men vägrar flytta sig.
Så fullständigt onödig.
Annonser
Oro – olust kan jag känna varje morgon när jag vaknar. Men sen går det över när jag går upp. Jag älskar nya dagar. Vilken tur!
Säger som Palenisen, det är förmodligen något vi alla har i oss men det gäller att plocka bort det för som du säger det är ju SÅ onödigt!
Vad jag känner igen mig i det du skriver. Så klockrent!
Kramar!
Hej Oro eller ångest känner vi väl alla från o till.Inte dumt när det vänder till bättre när Du stiger upp.Låter hoppfullt!
🙂
Vi är nog många som kan känna att oron ligger på lur då och då…
Kram och ha en bra måndag!
kramar till dig. Vill inte att du ska vara orolig!
Madonnan, förmodligen känner vi alla av olust, oro eller ångest från och till eller konstant för vissa. Det som känns obehagligt eller smärtsamt vill vi helst bli av med och inte veta av…vi försöker tränga undan…det är så onödigt…
Vi kommer inte ifrån att även det som smärtar (inte orsaken) är en del av oss och oftast kämpar vi emot oss själva och det som gör ont.
Min erfarenhet är att göra sig vän med och tillåta det som gör ont och det kommer att vika undan…och vi är inte i konflikt med vårt eget väsen…vi är i harmoni…
Dina tankar och känslor som Du sätter ord på är till inspiration och igenkännande för många som besöker din blogg…
Ha en bra kväll!
Ja, för det mesta är ju oron fullständigt obefogad! Det man oroat sig för (om det gäller något konkret), går i regel bra, så allt man gjort är ju att ha förstört det innevarande ögonblicket genom sin oro. Men det du skriver om, verkar vara en slags allmän, oidentifierad oro. Vore skönt att få bort den, eller hur? Kanske läge för hypnosterapi, eller något i den vägen?
Kram!
Tack för era kommentarer.
Photoimagine, så klokt och insiktsfullt du skriver. Något att ta till sig alltså. Tack för fina ord:)
Sam: Nej inte en allmän oro … 🙂
Hej Madonnan! Ja, den där oron känns igen, ganska så väl också. Hoppas att allt är bra med dej och att du har det skönt under ledigheten. Kramar Wendla
Ja minsann, det finns lite grann att oroa sig för. Jag är specialist på att tänka ”tänk om”!!!! Detta brottas jag lite grann med, men det ligger där på lut i vilket fall!!!!
Kramizzzz
Wendla: Saknar din blogg…Kommer du snart igen, snälla?! Kram på dig 🙂
curlingmormor: Man får jobba bort det som går… Kram:)