En blå himmel

…en nästan helt öde strand och ett väldigt, blått hav.

Hettan som slår emot dem när de kommer ner till den vidsträckta stranden är bedövande. Hon kastar av sig sarongen och solhatten innan hon springer i den heta sanden ner till havet. Sakta flyter hon med slutna ögon, så härligt, så ljuvligt svalkande det är med vatten både över och under hela kroppen.

Efter några minuter i vattnet går hon upp till handduken och lägger sig ner. Läser lite i en tidning, pratar med sin pojkvän och sluter sen ögonen. Hettan är intensiv och det varma mineralvattnet tar slut fort.

Så reser hon sig för att ta ett till dopp, känner sig lite matt och yr men det försvinner när hon svalkar sig i havet. Huden har blivit svagt röd, hon känner sig lite trött och bestämmer sig för att gå tillbaka till bungalowen, men pojkvännen vill vara kvar ett tag till.

Iväg traskar hon över den varma sanden, upp till den lilla grusvägen och vidare på väg till det svala rummet som hägrar. Halvvägs känner hon sig så matt att hon blir tvungen att sätta sig på en trappa till ett övergivet hus. Kallsvetten rinner, hjärtat och pulsen i öronen bultar och det blir helt svart för ögonen. Så sitter hon en stund och känner att det omöjligt går att resa sig, hon klarar absolut inte av att stå eller gå på sina ben.

Några ungdomar åker förbi på mopeder och cyklar. Ett par av dem stannar till och säger något på engelska. Jag försöker svara, men sluddrar bara tillbaka. Tårarna rinner och jag ser dem bara svagt genom de svarta stora fläckarna som dansar för ögonen. Det enda jag tänker på är halva reskassan och passen som jag har i en pengapåse under t-shirten. Där – på en öde grusväg mitt bland alla palmer är jag ett lätt byte, om någon vill. Mitt i allt känner jag en rädsla. Men de skrattar och åker iväg igen.

Till slut kan jag resa mig upp och går en bit, får sätta mig några gånger när jag håller på att svimma igen, men till sist kommer jag fram till stället med några bungalows där vi bor. Den unga pojken som brukar servera rostat bröd och the på morgonen ser mig och kommer fram. Han förstår att jag mår dåligt och tar en kamrat till hjälp för att släpa in mig på rummet. Där lägger de mig på sängen, sätter på takfläkten och stänger försiktigt dörren.

Ibland tänker jag på den gången. Så hjälplös man är när kroppen inte lyder. Men så bra det ändå oftast går.

Solsting på Bali – inte roligt alls.

Annonser
av madonnan Postat i Okategoriserade

8 comments on “En blå himmel

  1. Oj vilken gripande berättelse. Vad obehagligt det måste ha varit för dig, kan riktigt känna paniken!!! Tur att det gick så bra som det gick, så om du nu tänker ligga och sola, ta det easy och drick mycket vatten!!!!!!
    Kramizzzzz

  2. Nämen oh så jobbigt. Har aldrig varit med om det där även om jag är bra på att svimma. Men värme är något märkligt som jag har lyckats fixa fast jag rest så mycket. Du beskriver det jättebra. Förstår hur krafterna dina sinade. Vet ju hur maktlös jag känne mig när jag får ett svimningsanfall som för mig alltid kommer i helt obegripliga lägen. Oftast om jag står still ett tag. Dottern visar samma tändenser. Nu har hon fått så mycke tips av mig så hon får inte panik längre utan vi skrattar åt det och det har jag upptäckt är bättre för paniken försämrar det hela och jag blir ännu mera yr.

  3. A, var det solsting? Jag satt och funderade under berättelsens gång.

    Låter härligt att ha varit på Bali. 🙂

    Hoppas det blir en fin dag för dig idag och att du kom på vad du skulle säga. 🙂

    Kramar

  4. Solsting är inget trevligt! Förutom solstinget antar jag att du hade det underbart på Bali. :0)
    Hoppas att allt är bra med dej och att du får en härlig helg!
    Kram kram

  5. Usch den berättelsen väcker minnen hos mig som svimmade på en strand vid ett stånd med hamburgare. Jag höll händerna i brädan där man betalar och får ut sin mat..sen sjönk jag ned en bit, men segade mig upp igen fast hela världen gungade och det kastades upp en kaskad av stjärnor för min inre syn. Nästa gång jag vaknade låg jag där med många pladdrande spanjorer som menade så väl och fick mig att dricka Mallorcas vidriga vatten taget direkt ur kran vilket ingen normal människa drack. Men jag överlevde faktiskt det…det var då jag var lång, smal och glömde bort att äta. Sen har jag aldrig tålt värme något vidare.
    Kram och trevlig helg
    Obs sätt på dig en solhatt!

  6. ”…hon klarar absolut inte av att stå eller gå på sina ben.

    Några ungdomar åker förbi på mopeder och cyklar. Ett par av dem stannar till och säger något på engelska. Jag försöker svara, men sluddrar bara tillbaka.”

    Snyggt stlistiskt grepp, Madonnan; att gå från tredje person till jag-form sådär abrupt! Men det är klart, jag misstänkte ju att det var dig själv det handlade om från början. 😉
    Lite traumatisk upplevelse, verkar det som. Klarat mig från dylikt hittills, men man vet ju aldrig.

  7. Ingen rolig upplevelse det där…men som du själv säger…tur att det gick bra och att det också oftast gör det. Men det är en otäck känsla det där när kroppen håller på att ge upp totalt. I dag hoppas jag i alla fall att du har en fin dag i solen..(behåll solhatten på) Kram!

  8. curlingmormor: Jag försöker alltid dricka mkt numera, tyvärr hjälper det inte alltid eftersom jag är dålig på att svettas…Hur man nu kan vara det, men då kyls inte huden av och temperaturen blir för hög i kroppen 🙂

    Rosa: Antar att du och dottern har ett lågt blodtryck precis som jag då? Inte alltid kul och blir värre av sömnbrist…:)

    Miss T: Jag pratade så mkt att jag själv blev förvånad och fick besinna mig så de kunde få sitt sommarlov ngn gång…:)

    Wendla: Tack detsamma och Bali var underbart, så vackert och prunkande 🙂

    Livsglimtar: Oj, en sån upplevelse. Får mig att minnas ngt liknande på en strand på Teneriffa, topless… Alla stod och glodde på mina bröst (kändes det som iaf) tills en läkare kom och täckte över mig, tack 🙂

    Sam: Nej, man vet ju aldrig… Bäst att dricka mkt vatten:)

    ordalaget: Jag är så dum att jag inte har lärt mig ngt, har nästan aldrig solhatt… 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s