Ligger där i sängen

…under mitt varma täcke och sträcker sakta på mig.

Bredvid mig hörs det svaga snusandet från hon som kom tassande tyst på morgonkvisten; så tyst att jag inte ens märkte det. Lugna andetag, in, sen ut, så in igen och från början, hela tiden.

Under min sovmask som jag har mot ljuset som sipprar in genom rullgardinen och alltid väcker mig – det är då jag har grabbat tag i sovmasken och sömnigt satt den för ögonen – under den, ligger jag stilla och lyssnar på alla ljud.

Det tysta och mjuka snusandet bredvid, en fågel som ivrigt tjatar om något därutanför det lite öppna fönstret. Så ett klapprande som jag försöker identifiera. Klapper, klapper i snabb takt, högt och nästan som ett eko. Först tror jag att det är en kvinna som skyndar fram i pumps, men sen hör jag två män som pratar och tjoar till varandra och förstår att det är byggnadsarbetarna där borta som hörs ända hit. Ett torn bygger de, ett väldigt högt torn som sträcker sig en bit upp mot himlen. Tänker tanken att klättra upp; till himlen och hälsa på ett tag.

Mer ljud hörs. Ett flygplan som svischar förbi däruppe någonstans. På väg mot ett annat land, ett annat liv kanske. Å, jag vill följa med! För nya upplevelser – det vill jag ha. Sen lyssnar jag också på bilarnas brus från den stora vägen en bit bort. Alla de som sitter i har bråttom någonstans. Dem vill jag inte följa med, nej, det är nog bara den stressiga och tråkiga vardagen som de jagar.

Jag hör fler låga röster från alla de som går förbi. Hästars klapprande  och en ryttare som pratar högt i en radio med någon. Dessa hästar som lämnar spår efter sig, dem är jag rädd för och så fort de ser mig i närheten brukar de stegra sig. Kanske är det lukten av mitt adrenalin som gör dem rädda?

Jag lyssnar vidare. Tycker mig höra vindens svaga sus också. Ett stilla sus. Känner hur kroppen börjar göra sig beredd för en ny dag, sträcker långsamt på mig, lyfter täcket och smyger tyst ut ur rummet.

Ljud, ljud.

Alltid ljud.

Annonser
av madonnan Postat i Okategoriserade

5 comments on “Ligger där i sängen

  1. Vad fint du skriver Madonnan! En fin beskrivning tycker jag du förmedlade så här på morronkvisten! Tack för den!

    Detta är Skrivklådan från AB som skriver, som också finns här på WP.
    Ha en fin dag.

  2. Nu har jag också läst, jättefint skrivet. Jobbade på en gata för 100 år sedan på Östermalm, Sportfiskarna fd Fritidsfiskarna. Åkte 62:an till Dramaten. Varje morgon när jag kom så rastade de hästarna. Jag var tvungen att passera dem. Var alltid lika rädd. Tuggade fradga har jag sett flera hästar som gör. Stirrande ögon. Flackar med huvudet uppåt. Ryckig gång. Då pinnar Rosa på fort. Godmorgon.

  3. Så jättefint och detaljrikt Du beskriver Din morgonstund.
    Kändes lite som om jag vaknade med Dig fast i en annan del av staden.

    Solvarma VårKramar från mig,
    *Isprinsesan*

  4. Tack för era kommentarer.

    Roligt att se dig här Skrivklådan, jag lär besöka dig!

    Rosa: Känner igen det där, trycker mig mot vägkanten och törs inte se på dem…Usch. Roligt att du går in här, tack! 🙂

    Isprinsessan: Bra att det kändes så, vi har ju vaknat upp ibland tillsammans. Minns du balkongen? 100 år sen också, men oj så roligt!

  5. Mmmm…på det där planet vill jag sitta. Tänk att få byta miljö ett tag och bara njuta. Ingen som känner en, inga måsten, ingen tvättstuga….härligt.

    Ha en skön kväll. Kram. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s