Jag kan om jag vill

…låta lite vass i orden och kanske var det en irriterande fluga som just då, under tangenternas knattrande, kröp omkring på mitt knä och killade så jag tänkte som jag gjorde?

Eller så var det något helt annat. Det kan man ju aldrig veta. Men nu är det sommar och jag har konstaterat att rödvin förvärrar mina rastlösa ben, så jag spritter och sträcker på dem för jämnan. En del kanske tror att jag försöker se graciös ut eller så, men det är alltså inte fallet… Bara jag som håller på att bli galen av det svidande brusandet och värkandet inne i mina ben. Hu.

Det var så soligt idag så att jag bestämde mig för att åka lite senare till stranden. När jag väl kom fram var solen långt bakom molnen. Så kan det gå.

Och ett stenigt inlägg är på G. Lite militäranknytning också.

See you!